Varför kan inte drömmar vara verklighet?

Jag hade så bra drömmar i natt. De jag kommer ihåg handlade om Bill Kaulitz och en kille som jag tror att jag drömde att jag träffade i Tunisien. Nu känns drömmarna så avlägsna! Jag kommer inte heller ihåg allt, bara att drömmen som Bill Kaulitz var med i var bäst.

  

I drömmen hade han sitt nuvarande utseende, men jag tyckte den här bilden var så fin att jag lägger upp den istället.

Ingen ridning den här veckan heller!

Hej bloggen. Den här veckan har vi massor att göra i skolan. Jag tycker att det borde vara tvärtom. Sista veckan ska man ta det lugnt och njuta av att terminen är avklarad. Men icke. Bara för det hoppar jag över ridningen den här veckan också. Jag har börjat ställa mig frågan om jag kanske helt enkelt inte hinner med ridning längre? Den här terminen har jag missat massor av ridlektioner på grund av skolan. Och i gymnasiet lär det ju inte bli bättre. Jag vill verkligen inte sluta rida, för jag älskar det! Att rida på ridskola är enda chansen för mig att rida. Det skulle bli så tråkigt att aldrig få rida. Om jag slutar blir det bara ett uppehåll på obestämd tid, för jag kommer börja rida igen så fort jag hinner. Vilket kanske blir om tio år, eftersom jag antagligen inte hinner rida när jag går i gymnasiet och sedan ska jag börja läsa på universitetet. Åhh, tänk att inte rida på så lång tid!

Zimmer 483 – live in Europe

Idag har vi bakat pepparkakor! Just nu är jag ensam hemma och satte på Tokio Hotels skiva Zimmer 483 – live in Europe. Jag får gåshud bara av att lyssna på en live-skiva! Speciellt i öppningsmomentet. Nu när jag satte på skivan kom jag ihåg hur det var den femte mars i Göteborg. Det har jag inte tänkt på sedan dess. Men nu plötsligt sköljde minnet över mig. Trycket, förväntningarna, att det äntligen var dags efter den långa väntan, det tog nästan andan ur en. Nästa gång jag går på en Tokio Hotel-konsert ska jag inte ha lika höga förväntningar som jag hade den femte mars, utan bara njuta av att få se Tokio Hotel live. Tokio Hotel in action!

 

Jag i väntan på konserten den femte mars.

En skolvecka kvar

Sitter i mitt rum och blir rättså irriterad på den enformiga tv-spelsmusiken som upprepas gång på gång utanför min dörr. Speciellt förut, när jag inte visste vad jag skulle ha som rubrik. Nu gick bror min ner, skönt. På jullovet måste vi spela mycket Wii! Det hör till jullov, tycker jag. Jag är sämst på golf, men ganska bra på bowling. På nyårsafton tycker jag vi ska ha Wii-turnering. Förra året vann jag! Bror fyller år två dagar efter nyårsafton och i år var vi ganska många kusiner som spelade Wii, eller vad det var vi gjorde. Här kommer i alla fall en bild från brors kalas.

 

Nu är det bara en vecka kvar för mig att gå i skolan! Fast det blir en ganska slitsam vecka. Sedan ska vi praoa, och det kan man ju inte se som att vara ledig. Men det blir nog lite mer praktiskt än skolarbete.

Passiv rökning dödar varje år 600 000 människor

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag tycker att ämnet rökning är söndertjatat, men det gäller främst i skolan och att lärare hela tiden försöker få oss att inse faran med rökning. Passiv rökning är något helt annat. Enligt Karolinska institutet dödar passiv rökning varje år 600 000 människor i världen. Det är en sak om man själv väljer att röka, men hur mår ens samvete om man låter det gå ut över andra? Jag tycker att det är jättebra att man inte får röka inne i restauranger och kaféer numera och tycker att rökning också ska förbjudas på uteserveringar. Jag håller inte längre koll på hur det är i andra länder, men för ett tag sedan i alla fall var det fortfarande tillåtet att röka inne i restauranger i många länder. Man påminns om hur det var i Sverige förut genom att åka utomlands. Jag tycker synd om alla servitörer och servitriser som tvingas stå ut med passiv rökning varje dag. Hoppas att de förbjuder rökning på restauranger utomlands snart om de inte redan har gjort det!

Jag borde skämmas!

Om fyra dagar är november slut och jag har bara skrivit 39 inlägg den här månaden! Detta blir vissserligen det fyrtionde, men ändå. I oktober skrev jag 50 inlägg, vilket jag trodde var bottenrekord. Men om jag ska uppnå femtio inlägg den här månaden får jag verkligen ligga i. Orsaken bakom den dåliga uppdateringen är skolarbete. Och att jag inte har så mycket att skriva om just nu. Men under jullovet ska det bli skärpning från min sida!

Nur graue Mauern und kein Licht

Ikväll ska vi sätta upp stjärnor och adventljusstakar i fönstren. Det blir mysigt, det! Jag längtar väldigt mycket till julen, dock inte till vintern efter jul. Vinter tycker jag är den värsta årstiden under hela året. Jul och nyår är det enda roliga. Jag har aldrig varit mycket för skidåkning och snöbollskrig. Har aldrig ens stått på ett par slalomskidor. De där första veckorna på året, i januari då vårterminen precis har börjat, är väl årets värsta veckor? Som tur är blir det sportlov relativt snabbt efter att vårterminen börjat. Inte för att jag ägnar mig åt särskilt mycket sport under sportlovet, hehe. Jag håller mig helst inomhus under vintern. Gillar inte att plåga mig själv.

 

Tacka vet jag vår!

Ich schreibe hilfe mit meinem Blut

Sorry för dålig uppdatering. Vi har väldigt mycket i skolan just nu. Igår hann jag inte blogga alls. Dessa sista veckor borde vara chillveckor, tycker jag, men nejdå. Jag ser inte fram emot att behöva praoa, men ändå längtar jag till de två praoveckorna eftersom jag slipper skolan då.

Imorgon blir det första advent! De flesta tänder ett nytt adventljus på söndagar, men vi tänder alltid på lördag kväll. Det är en kristen tradition att söndagar börjar redan på lördagskvällen. Inom de närmaste timmarna hoppas jag att jag ska titta på Kenza och Tyra show och läsa. Vi hörs!

 

Brandenburger Tor!

Grisdissekering

På no:n idag dissekerade vi gris. Jag såg på och tog faktiskt i grisen en hel del. Jag trädde till och med en luftrörsdel på mitt finger! Förra året fick de som ville skära i kalvögon. Jag tittade på när andra gjorde det, men gjorde det inte själv. Ögon klarar jag inte av att förstöra. Min buss var försenad med tjugo minuter och jag kom därför för sent till no:n. Jag hade glömt bort att vi skulle dissekera gris idag, så ni kan ju tänka er hur det kändes att komma in i en no-sal i vilken grisdissekering pågick för fullt. Men jag blev faktiskt inte särskilt äcklad. Det var ju ungefär som rått kött. Lisa skar av en del av vår gris tunga. Aj!

Jag hittade en flera år gammal video i vilken en klass dissekerar gris på Stöpenskolan, i biologisalen. Ungefär så såg det ut när vår klass dissekerade gris. Titta inte på videon om ni är känsliga för sådant.

YouTube Preview Image

På puh:n idag fick vi diskutera rökning i grupper. Alltså, jag fattar inte varför vi aldrig kan diskutera något mer intressant och ta vara på puh-passen? Rökning är så söndertjatat. Alla vet ju att det är farligt att röka, det är inte direkt en nyhet. Det räcker med att man pratar om det en gång under högstadiet, men i vår klass finns ingen ände på hur många gånger rökning tas upp. Ändå röker typ ingen i vår klass. Dålig fantasi, det är vad vissa lärare har!

En paus är aldrig fel…

…eller not. Borde inte sitta här nu, men jag har så svårt att koncentrera mig på det jag arbetar med! Vissa dagar går det ju, andra inte. Igår och i förrgår var jag väldigt koncentrerad, för jag insåg allvaret. Nu liksom ”slätar jag över” och tänker ”jaja, det ordnar sig nog”. Så får jag inte göra! Det gjorde jag förra terminen och vi vet ju hur det gick då. Nu ska jag fortsätta läsa och vara koncentrerad! Så ajöss så länge!

 

Nu får vi hoppas att jag går ner och läser och inte gör något annat för att jag avslutar inlägget. Jag tänkte att om jag skrev att jag skulle arbeta känner jag mig tvungen att göra det, vilket leder till att arbetet blir gjort!