Framme på Föhr

Här kommer en liten uppatering! Jag kom fram till ön Föhr i går kväll. Pappa och jag åkte bil ner till fastlandet i Tyskland, sedan åkte vi färja över till Föhr. Pappa åkte hem nu i morse. Jag har fått en jättemysig lägenhet! Här är det riktigt fräscht, och köket är bättre utrustat än köken i alla mina lägenheter i Shanghai. Här finns det ugn!

I morse åkte jag in till Wyk, den enda staden på ön, för att se om jag kunde få tag i tyskt simkort och titta runt lite. Jag fick vänta länge innan affärerna öppnade. På söndagar verkar det mesta öppna klockan elva. Wyk var riktigt trevligt. Det fanns flera mysiga restauranger och kaféer. Jag visste dock inte var jag kunde köpa ett simkort och bestämde mig till slut för att fråga på en turistbyrå, men precis när jag skulle gå dit fick jag syn på en telebutik! Så jag köpte ett simkort. Dock funkar det inte än, men jag får väl åka tillbaka och be om hjälp ifall det aldrig vill fungera. Sedan åkte jag buss hem. Man fick se ganska mycket av ön under bussturen. Ön är jättefin! Det finns flera trevliga samhällen. Det samhället som jag bor i är också jättefint.

Sedan jag kom tillbaka från Shanghai har jag då och då haft svårt att andas, och det blev riktigt illa i natt. Jag ska se om jag kan gå till en klinik här på ön.

Ha det så bra!

Åker i morgon

Hoppas att ni läste mitt saftiga inlägg om mitt läsår i Shanghai i går. I morgon åker jag alltså i väg igen! Bloggar när jag har kommit fram så fort jag har möjlighet. Ska snart fortsätta att packa. Tror att jag har koll på vad jag behöver ha med mig, hoppas att jag inte har missat något.

Under den här tiden som jag har varit hemma har jag umgåtts med kompisar och extraknäckt som vikarie på skolor. När jag nu åker härifrån, vet jag att jag inte lämnar detta för evigt. Så kändes det när jag åkte till Shanghai. Men jag kommer alltid tillbaka och hälsar på här, det insåg jag nu när jag kom tillbaka. Även om tiden gick fort i Shanghai, kändes det overkligt att vara här hemma, men nu vet jag att detta finns kvar och att jag kan åka tillbaka hit då och då.

Vi hörs när jag har kommit fram och har möjlighet att blogga!

Hela upplevelsen

Mitt läsår i Kina har varit fantastiskt. Jag har upplevt så mycket, och mina intryck har ändrats många gånger. Jag skulle verkligen inte vilja vara utan den här upplevelsen. Allt har verkligen inte varit en dans på rosor, utan ibland har det känts oerhört tufft. Jag har fått ta mycket jobbigt. Men allt det jobbiga är också en del av upplevelsen, och det som har gjort året fantastiskt är att det har varit både bra och mindre bra och att mina intryck har ändrats. Jag är så glad att jag gjorde detta mot mig själv och bestämde mig för att bo en period utomlands – även om jag i förväg inte hade någon aning om vad det innebar – nu när jag har tagit studenten och har möjlighet att göra sådant. För det är när man har tagit studenten som man på riktigt kan bestämma vad man vill göra med sitt liv, vad man vill ge sig själv. Jag menar inte att man inte har några valmöjligheter och inte kan välja sin inställning till det man gör innan man tar studenten, men man är ju ändå ganska begränsad och bunden till skolan. Jag visste inte hur nyttigt det är för en själv att åka i väg helt ensam till ett annat land. Rekommenderar starkt att bo utomlands en period efter studenten. Det kommer att kännas hemskt att lämna familj, vänner och hemlandet – i varje fall var det så för mig – men det gör att man uppskattar att vara hemma och ha sin familj runt omkring sig mer. Detta är min berättelse om mitt läsår i Kina. I detta inlägg tänker jag berätta riktigt utförligt och personligt om hela min upplevelse och dela med mig av sådant som jag inte har skrivit under tiden jag var där. Det kommer bland annat med en riktigt detaljerad redogörelse om något som hände andra veckan i Shanghai, haha. Förbered er på ett riktigt långt inlägg. 

Den första månaden var nog den som kändes längst. Tiden gick inte långsamt, men den kändes längre än de andra månaderna. Innehållsrikare. Under den månaden hann jag bland annat byta lägenhet, gå ut mycket på nattklubbar, umgås mycket med speciellt en av mina rumskompisar, möta nya personer, besöka turistattraktioner, men även känna mig oerhört ensam. När man åker helt ensam till ett annat land på andra sidan jordklotet känner man sig ganska utsatt, och sådant man hade tyckt var lite krångligt, omständligt eller jobbigt hemma, blir stora problem. I synnerhet eftersom de flesta kineser inte talar engelska. Första veckan i Shanghai var rolig, andra veckan var riktigt tuff och tredje och fjärde veckan var också roliga, även om jag inte hade det bästa sällskapet.

Jag valde att börja i en språkskola som även kunde ordna boende åt eleverna. Man kunde bo i värdfamilj, i privat lägenhet eller i delad lägenhet. Jag valde att bo i delad lägenhet. När jag kom till Shanghai fick jag flytta in i en lägenhet där folk rökte och troligtvis även tog droger. Alltså inne i lägenheten, trots att det var förbjudet. Nästan varje gång man kom hem slog en vämjelig weeddoft emot en. Jag hade trott att de som redan bodde i lägenheten där jag skulle flytta in, skulle vara omhändertagande och se till att jag kom med på olika aktiviteter, vilket inte riktigt var fallet med just mina rumskamrater. Vi var rätt olika, eftersom de i olika grad var oseriösa med skolan och vissa av dem tog droger. De hade en massa andra kompisar som ständigt kom till vår lägenhet och hälsade på, och ibland spelade de jättestark musik mitt i natten, när jag försökte sova.

IMG_1276
Utsikten från rummet

Innan jag kom till Shanghai, trodde jag att det skulle vara folk i samma situation som jag som gick i skolan. Alltså studenter som precis som jag åkt till Kina under en längre period för att lära sig språket. Men när jag började på nybörjarnivån i september var det ingen sådan person i min klass förutom jag själv. Det fanns personer som skulle stanna länge, men de var alla mycket äldre än jag, och vissa av dem var inte i Kina huvudsakligen för att lära sig kinesiska, utan hade till exempel följt med sina partner, som blivit skickade till Shanghai av sina företag. Alla andra som var i min ålder, i min klass, skulle bara stanna en månad. Dock fanns det personer i en parallellklass som skulle stanna länge, men det visste jag inte då.

Efter bara någon dag började jag emellertid umgås med en tjej som gick i skolan, men inte i min klass, och som vi kan kalla för C. Hon skulle gå i skolan i ett år, och det tyckte jag kändes tryggt, för då visste jag att jag skulle ha någon att vara med ända tills jag åkte hem. Henne umgicks jag med en hel del den första månaden. Efter två veckor blev hon även en ny rumskamrat, men det kommer jag till längre fram. C visade sig dock vara rätt annorlunda. Hon var inte skum, men oerhört udda, och nu ska jag berätta en riktigt märklig historia om henne. Under den första veckan hade vi varit ute på nattklubbar flera kvällar i sträck, och vi hade bestämt att vi skulle besöka en marknad på lördagen. För övrigt blev min mobil stulen under ett av nattklubbsbesöken, vilket också ledde till en jobbig och besvärlig situation, men den har jag redan berättat om på bloggen. I alla fall, C var den enda vars mobilnummer jag hade, och den enda jag hade som kontakt på WeChat. Det var genom henne jag var med när flera från skolan gick ut, eftersom jag inte hade kontaktuppgifter till någon annan. På fredagskvällen dagen innan vi skulle till marknaden gick vi återigen ut. När vi kom hem sade hon att hon skulle höra av sig dagen efter. Jag var ganska upptagen med annat under lördagen – som att plugga och lära mig att hitta lite grann på egen hand – så jag var egentligen inte så jätteangelägen om att åka till marknaden just den dagen. Dock försökte jag ringa och sms:a henne, men hennes mobil var avstängd. Jag försökte även ringa och sms:a henne under söndagen, men då svarade hon inte heller. På lördagskvällen hade jag frågat om det var för sent att gå på marknaden, och på måndagen fick jag plötsligt svar: ”Nej, det är inte för sent. Vi kan gå i dag i stället.” Jag antog att hon sett meddelandet först då och trott att jag nyss hade skickat det. Jag svarade att jag kunde, och vi bestämde en tid då vi skulle ses på våningen ”L”, en våning som ligger mellan första våningen och de våningarna där lägenheterna ligger. För att åka upp till sin lägenhet måste man först ta en hiss från receptionen till våningen ”L”, och där byter man till en annan hiss, som går upp till ens lägenhet. Hyreshuset är indelat i olika ”block”, och varje block har sina egna hissar. Man kan inte använda sitt kort i hissar i andra ”block” än det man bor i.

I alla fall, C brukade komma några minuter för sent när vi hade stämt träff, så jag hade inte så stor brådska med att gå till våningen ”L”. Jag var där kanske några minuter efter utsatt tid. Jag tänkte att det nog skulle ta en liten stund innan hon kom, så jag var inne och tittade på Instagram och blev inte särskilt orolig när det hade gått en kvart utan att hon hade dykt upp. Men plötsligt hade det gått 40 minuter. Jag försökte ringa henne, men hennes telefon var avstängd. Till slut hade det gått en timme. Då bestämde jag mig för att gå tillbaka till min lägenhet, för jag hade ingen lust att fortsätta vänta på våningen ”L”. Jag tänkte att hon fick ringa mig och fråga var jag var om hon kom dit och jag inte var där. När jag hade varit i lägenheten en stund fick jag ett meddelande från henne: ”Var är du? Jag sa ju till dig att komma upp till min lägenhet.” Det hade hon ju inte alls sagt, och jag kunde dessutom inte använda mitt kort i hennes hiss. Jag förklarade det för henne och förslog att vi skulle ses på bottenplanet, där man går ut på gatan från hyreshuset. Hon gick med på det, och jag gav mig i väg från lägenheten för andra gången. När jag hade kommit ner till bottenplanet fick jag ett sms som löd: ”På väg. Kommer snart.” Kort därefter fick jag ett nytt sms: ”Jag är på toaletten.” Jag tänkte att det kanske skulle ta en kvart till innan hon skulle komma. Men till slut hade jag väntat på henne i ytterligare en timme. Jag bestämde mig för att åka upp till min lägenhet igen, för det var ju inte särskilt trevligt att vara nere på bottenplanet. Utrymmet mellan hissarna och dörren som ledde ut bestod bara av en smal gång, och där hade hon låtit mig vänta i en timme.

När jag kommit tillbaka till lägenheten igen dröjde det inte så länge innan jag fick ett sms som löd: ”Var är du? Jag väntar på dig.” Då tog jag min väska och lämnade lägenheten för tredje gången, och på vägen ner till bottenvåningen fick jag i väg ett sms där jag skrev att jag skulle komma snart. Men när jag precis hade kommit ner till bottenplanet fick jag ett nytt sms där hon skrev att hon var på Myst, en av de nattklubbarna som vi hade varit på veckan före, och undrade om jag också ville komma dit! Vi hade ju bestämt att vi skulle gå till en marknad, inte gå ut på en nattklubb. Under tiden som jag har väntat på henne, både på våningen ”L” och utanför hissarna på bottenplanet, har hon alltså åkt i väg till Myst med de andra i sin lägenhet, både utan att fråga om vi kunde ändra planerna för i dag, och utan att först möta mig så att vi kunde åka dit tillsammans, tänkte jag. Det hade alltså redan hunnit bli kväll vid det laget, efter att jag väntat på henne i flera omgångar. Jag blev rätt irriterad på henne och tyckte att hon var ganska taskig som inte mötte mig så att vi kunde åka till Myst tillsammans. Jag ringde henne och sa att jag nog inte hade tänkt gå ut just den kvällen, men att jag kanske kunde följa med senare under veckan. Hon sade något i stil med: ”Visst, inga problem.”

Dagen efter sms:ade jag henne och frågade om hon fortfarande ville gå till marknaden eller göra något annat under veckan. Då fick jag svaret: ”Inte den här veckan, men går nästa bra? För jag är inte i Shanghai.” Jaså, har hon hunnit åka i väg någonstans sedan gårdagskvällen? tänkte jag. I skolan pratade jag lite med en av C:s rumskompisar, och då förstod jag att det i alla fall inte var med de andra i sin lägenhet som hon hade gått ut kvällen före. Nästa dag åt jag lunch med några av tjejerna i klassen, bland dem rumskompisen, och plötsligt frågar en av dem: ”Var du på C:s bröllop?” ”Hennes bröllop?” frågar jag och ser antagligen ut som ett frågetecken. ”Oj, så du vet inte”, svarar en av dem. Sedan säger de att hon gifte sig under söndagen! C var ett år äldre än jag och hade en kinesisk pojkvän, men hon hade inte sagt något om att de skulle gifta sig. Och C bodde ju i en delad lägenhet som vår skola hade, så de kunde ju inte bo ihop. Jag fick klart för mig att C inte hade varit hemma i lägenheten sedan helgen. Alltså hade hon stämt träff med mig fast hon inte var i Shanghai! Och så hade hon frågat mig var jag var, fast hon själv inte var på de platser vi skulle träffas på! Resten av den dagen var jag jätteledsen, för C var den enda jag hade, och nu hade det visat sig att hon var jättekonstig. När det visade sig att hon var så konstig ville jag inte längre vara med henne, och då hade jag inte riktigt någon som jag kunde vara med. Jag hade svårt att se en lösning på det hela.

Andra veckan var det alltså ganska jobbigt. Men en eftermiddag, när jag kom hem och det luktade weed även i mitt rum, kände jag att det fick vara nog och bestämde mig i alla fall för att säga till att jag ville byta lägenhet. Min organisation kontaktade skolan, och personalen där sade att jag skulle få byta lägenhet under helgen. De hade två alternativ: det ena var den lägenheten där bland andra C bodde, det andra var en lägenhet där det bodde kompisar till dem i min lägenhet. Jag ville ju inte bo i samma lägenhet som deras kompisar, så jag valde C:s lägenhet. Dels bodde det andra där som jag kände lite grann, dels tänkte jag att jag inte behövde umgås med C hela tiden bara för att vi bodde tillsammans. Även om hon verkade vara konstig, kände jag redan henne, vilket kändes tryggt.

IMG_1359
Mitt nya rum

Vi umgicks faktiskt en hel del min första månad i Shanghai, trots allt. Hon var ju som sagt inte skum, men lite märklig. Jag tänkte att vi kanske kunde ha kul tillsammans under den period då jag bodde i Shanghai, men att vi nog inte skulle bli vänner för livet och ha kontakt även efter att jag hade åkt hem. Hon dög att umgås med medan jag var där, men jag trodde inte att vi skulle bli supernära vänner och ha kontakt även efter att jag åkt hem. Vi gjorde en del lite konstigt, som att åka i väg jättelångt bort och äta middag med hennes pojkväns chef, som av någon anledning ville bjuda oss på middag. Allt det lite märkliga som hon föreslog att vi skulle göra, tänkte jag även skulle bli minnesvärda upplevelser. Sedan kändes det ju också tryggt att umgås med någon som också skulle stanna länge, så att jag visste att jag alltid hade någon att vara med.

IMG_1361
Jing’an-templet, som vi besökte 

Men så började jag på nästa nivå i skolan. Där hamnade jag tillsammans med dem som skulle bli de jag umgicks mest med under hela året, förutom några andra personer som jag träffade längre fram. Vi började umgås direkt, och jag slutade att vara med C, eftersom hon var så konstig. De nya personerna skulle också stanna länge. Jag vill verkligen hälsa på dem i framtiden och hoppas att vi kan fortsätta att hålla kontakt. Nu var inte alla världens snällaste, men med tiden kände jag att jag ”bodde i Shanghai”, och då var jag inte beroende av andra för att känna mig nöjd med tillvaron. I alla fall, efter första månaden fick jag normala personer att umgås med, och vi hittade på mycket roligt tillsammans. Det kom fler tuffa stunder och tillfällen, men de blev lättare att stå ut med ju längre jag hade varit i Shanghai. Jag vande mig vid att vara i Shanghai. Efter fem månader i en av skolans delade lägenheter flyttade jag in i en delad lägenhet som jag hittat på egen hand, och jag tror att det var ungefär då som jag verkligen började känna att jag bodde i Shanghai och inte var helt beroende av andra personer för att vara nöjd med tillvaron.

IMG_1541
Jag i Yu Garden i oktober

IMG_2216
Mitt tredje och sista rum 

Andra terminen blev den som var bäst. Samtidigt som jag gjorde mycket kul, upplevde mycket och hade folk att vara med, var det också en stor psykisk påfrestning att vara i Shanghai den första terminen. Det hade varit hemskt att åka i från familjen, och i slutändan såg jag alltid fram emot dagen då jag skulle åka hem, men det kändes som en evighet fram till dess. Sedan var jag väl ganska beroende av andra personer. Om jag var glad berodde på om någon annan hittade på något roligt som vi kunde göra. Men jag är jätteglad över första terminen och allt jag fick uppleva då. Jag gjorde som sagt mycket kul och fick se mycket häftigt, och sedan är det jobbiga ju också en del av upplevelsen att tillbringa ett läsår utomlands. Under andra terminen började jag tycka riktigt mycket om att bo i Shanghai. Jag såg inte fram emot att åka hem till Sverige och tyckte att det skulle bli riktigt konstigt att komma tillbaka. Jag tyckte att jag hade alldeles för kort tid kvar i Shanghai. Det var mycket jag ville utforska närmare. Det där som jag tidigare saknade så mycket hemifrån kändes mest avlägset. Sverige kändes som något jag bara hade hört talas om.

Det jag saknar med Shanghai just nu är mina helger. Jag brukade ta mig till platser jag ville titta lite närmare på, antingen genom att gå eller genom att åka metro. Jag saknar att gå längs med de gatorna. Jag tycker att jag har sett alla viktiga sevärdheter i Shanghai, men det är ändå mycket jag inte hann testa. Men det är ju inte så konstigt, även om man bor i en stad ett helt läsår, hinner man ändå inte testa allt. Det känns riktigt lockande att vara i Shanghai i två år eller kanske gå en flera år lång utbildning där. Den enda haken är maten. Den maten jag kan äta i Sverige har jag inte lust att vara utan så länge igen. Men att vara i från Sverige har fått mig att uppskatta det mer. Vi har mejeriprodukter, gott bröd, kaféer, snabbt internet, demokrati, och så kommer man åt Facebook, YouTube, Google och Blogspot utan VPN, och man behöver inte vara rädd att folk på någon myndighet helt plötsligt ska säga att något inte fungerar och ställa till en massa problem för en. Helt fantastiskt med det snabba nätet och att man inte behöver VPN för att komma åt Facebook, YouTube, Google och Blogspot!

IMG_2413
Brunch 

Jag är alltså riktigt nöjd med mitt läsår i Shanghai och rekommenderar alla att bo en period utomlands. Har man aldrig bott utomlands, är det så mycket man aldrig har upplevt. Efter att ha flyttat utomlands helt ensam och gått i genom flera tuffa perioder uppskattar jag småsaker mycket mer, och det hoppas jag att jag kommer att fortsätta göra. Och om du flyttar utomlands och de första dagarna efter att du kommit fram inte alls känner dig lika taggad som innan du åkte, så få inte panik. Du kommer med tiden att vänja dig vid att vara där, och antagligen kommer du till slut också att trivas med att vara där. Men för att göra det tror jag att det krävs att man stannar ganska länge. För mig hade det inte räckt med en termin för att jag verkligen skulle börja trivas, så jag är glad att jag stannade ett helt läsår. Tänkte avsluta med ett litet stycke som beskriver min, och säkert många andras, upplevelse av att bo utomlands:

Man börjar med sina rutiner, har små ljuspunkter ibland och börjar uppskatta vissa vardagsrutiner. Man accepterar att något smakar nästan som hemma och att ens säng är skön, även om den inte är likadan som den där hemma. Men efter ett tag har man plötsligt glömt bort hur det där smakade hemma, och minnet av hur det kändes att ligga i sin egen säng är svagt. Vilken säng är egentligen en där ”egna”, som man längtar efter när man sover borta? Är det inte den nya sängen numera? Känns det inte riktigt skönt att komma hem till den efter att ha sovit någon annanstans? Känns det inte även skönt att komma hem till sitt rum, där man har alla grejer? Trots att det var så mycket i hemlandet man längtade efter, börjar det kännas avlägset. Hemlandet känns som något man hört talas om, det känns inte som att man en gång bott där. Behöver man det där man längtade så mycket efter? Till slut känns det nästan lika läskigt att åka hem som det kändes att flytta till det nya landet. 

Lite fler bilder från mitt läsår i Kina:

IMG_1304

IMG_1612
En vacker trädgård i Suzhou IMG_1695

IMG_1775
Jag på Nanjing Lu

IMG_1826
Konfucius-templet

IMG_1919
Anji

IMG_1992
HK! 

IMG_2360
Från Beijing

IMG_2389
I Nanjing

Planerna för resten av året

Vissa av er kanske undrar vad jag har för planer nu när läsåret i Kina är över. Som jag skrev tidigare så är jag bara hemma i två veckor nu innan jag åker vidare, och denna gång åker jag till den nordtyska ön Föhr för att sommarjobba på ett kafé hela sommaren! Åker på lördag! Ska bli riktigt kul att få öva på min tyska. Jag har även sökt en tyskkurs i Lund i höst, så förhoppningsvis börjar jag plugga i Lund i höst. I så fall flyttar jag direkt till Lund från Föhr.

IMG_1337
Från augusti förra året, ett par veckor innan jag åkte till Kina 

Shanghai-guide

Jag känner mig verkligen kluven till att skriva detta. När jag ska åka på semester någonstans läser jag de så kallade cityguider jag kommer över, och jag skriver listor med restauranger, kaféer, affärer och platser jag vill besöka, men för det mesta blir inget av det besökt, eller kanske bara något enstaka. När man är flera personer som åker tillsammans är det ju flera olika viljor man måste ta hänsyn till, och det är sällan man råkar vara i närheten av en restaurang som man har blivit tipsad om. Åtminstone är det så när jag reser med min familj. Andra kanske är bättre på att se till att se till att besöka de rekommenderade restaurangerna och kaféerna, jag vet inte. Det är rätt skrattretande att folk som har besökt en stad under en fyra dagar skriver en cityguide om staden, men jag har ju faktiskt bott i Shanghai i åtta och en halv månad, så jag kan känna att det är lite mer relevant att jag skriver en cityguide om Shanghai. Hur som helst, här har jag samlat ihop tips på allt jag tycker är värt ett besök. Den här guiden är ingenting man måste följa till punkt och pricka, och det finns säkert många andra bra restauranger än de jag tipsar om. Jag ger bara förslag. Tycker ändå att man ska ha läst på en del om Shanghai innan man åker dit. I storstäder kan det ju nämligen vara svårt att hitta rätt utan tips från andra.

Att göra
– Gå eller åka till The Bund, gatan längs med Huangpu-floden. Ett måste att se utsikten över Pudong, som ligger på andra sidan floden.
– Åka upp i Shanghai World Financial Center. Om man kan visa upp ett studentkort kan man få studentrabatt. Även svenska, som Mecenat och Studentkortet, funkar.
– Besöka Shanghai Museum. Inträdet är gratis.
– Besöka Urban Planning Exhibition Hall och se den enorma modellen av Shanghai. Kan man visa upp ett studentkort, kan man få studentrabatt.
– Besöka Yu Garden, en jättevacker trädgård. Kan man visa upp ett studentkort, kan man få studentrabatt. Utanför finns en basar där man kan köpa souvenirer och tehuset Huxinting med den sicksackformade bron.
– Besöka Jing’an-templet på Nanjing Xi Lu.
– Besöka Tianzifang, ett litet ”inhägnat” område med massor av smala gator med trevliga affärer och mysiga restauranger. Det har tidigare varit ett konstnärskvarter.

Restauranger med god mat
– Sichuan Citizen, med mat från Sichuan-provinsen. Många rätter är kryddstarka. 30 Donghu Lu, nära Huaihai Lu.
– Latina, med brasiliansk BBQ. Det finns en buffé med god, sydamerikansk mat, som man tar av, och så serveras köttet på stora spett. Latina finns på flera ställen i Shanghai, bland annat på 165 Lujiazui Huan Lu, nära Huayuanshiqiao Lu.
– Shanghai Grandmother, med jättegod kinesisk mat. Ligger på Sichuan Lu, nära Fuzhou Lu.
– Porto Matto, italiensk restaurang.  2/F, 83 Changsu Lu, nära Julu Lu.
– El Bodegón, peruansk restaurang. 4/F, 83 Changsu Lu, nära Julu Lu. Ligger i samma byggnad som Porto Matto och flera andra restauranger.
– La Crêperie. Är precis som namnet säger en crêperia. Finns bland annat i Reel Mall, 1/F, 1601 Nanjing Xi Lu, nära Changde Lu.
– Blue Frog, kedja med lyxiga hamburgare. Har även en del andra rätter, till exempel pastarätter. Finns bland annat på adressen Shanghai World Financial Center, B/F, 100 Century Avenue, nära Dongtai Lu. När jag bodde i Shanghai hade Blue Frog på måndagar erbjudandet ”betala för en hamburgare, få en till på köpet”. Så ett tips är att åka upp i Kapsylöppnaren på en måndag och sedan äta på Blue Frog.
– Nepali Kitchen, nepalesisk restaurang. Jättemysig! No. 4 Lane 819, Julu Lu, nära Fumin Lu.
– Little Huia, nya zeeländsk restaurang. 403 Dagu Lu, nära Shimen Lu.

Vill man hitta västerländska restauranger är ett tips att gå eller åka till Dagu Lu eller området Xintiandi.

Shopping
Jag tycker att de bästa shoppingställena är de underjordiska shoppingcentren i People’s Square. Det ena ligger mellan metrostationen och bland annat utgångarna 9, 10 och 11. Det andra kan man också gå till direkt från metrostationen. Det finns även en nedgång vid till exempel Urban Planning and Exhibition Hall, till höger om ingången. I dessa shoppingcenter hittar man massor av små butiker med fina plagg och även andra saker. Vill man ha en nischad klädstil går det att hitta kläder där, tycker jag. Sedan är ju Shanghai känt för sina marknader. Många ligger på lite udda ställen. Den mest kända är ju fakemarknaden på Nanjing Xi Lu. Jag gillar dock inte den marknaden. Lokalen är inte alls fin, det finns inte så mycket jag tycker är fint, och sedan är det inte jättebilligt. Eller så är det jag som måste bli bättre på att pruta. Men jag tycker att Qipu Lu är mycket bättre. Där kan man verkligen hitta billiga kläder. Alltså plagg för kanske tjugo eller fyrtio rmb. Ta metron till Tiantong Lu, och så kommer du direkt till nedersta planet, för det ligger på samma plan som utgångarna, och en utgång går direkt till nedersta planet. Sedan finns en väskmarknad nära Yu Garden. Gå ut ur exit 1 på stationen Yuyuan Garden, gå längs med gånggatan som är kantad av träd, tills du kommer fram till den gatan som man tar när man fortsätter till Yu Garden, och som har butiker med billigt krimskrams. Där ser man också ett ganska stort, fult, grått hus, och där finns väskmarknaden. Väskorna finns på de tre översta våningarna, på den nedersta våningen finns sytillbehör. Kommer inte ihåg vad som fanns på den andra våningen. Själva lokalen är hemsk, men det finns massor av väskor. Vill du shoppa i affärer som även finns hemma och på många andra platser i världen, bege dig till Nanjing Dong Lu. Där hittar du Zara, Bershka, H&M och Forever21. Utöver detta finns massor av lyxmärkesbutiker i Shanghai, till exempel på den mest kända shoppinggatan Nanjing Lu och på den trevliga gatan Huaihai Lu. Dock är lyxmärkesvarorna ännu dyrare i Shanghai än i Europa och i USA. Innan jag åkte till Shanghai läste jag att det skulle finnas massor av shoppingmall där, och nu i efterhand kan jag konstatera att det stämde. Men jag tyckte att det ofta var svårt att se att en byggnad var shoppingmall. Man blev rätt förvånad när man klev in och insåg det. Jag måste också säga att det fanns en hel del tråkiga kläder i Shanghai, alltså i östeuropeisk stil. Men i de underjordiska shoppingcentren i People’s Square finns riktigt söta plagg! Något annat som jag har märkt är att det inte ligger så många klädbutiker direkt på gatorna, utan de flesta finns inne i shoppingmall. Dock finns det på Nanjing Lu. Jag måste även tillägga att mycket som säljs i Kina har urdålig kvalitet. Flera saker som jag har köpt där, har gått sönder. Vissa saker efter några veckor, andra efter några månader. Så det kanske inte direkt är en investering att köpa en massa billiga saker på de billiga marknaderna.

Nattliv
I Shanghai finns ett riktigt stort utbud på uteställen. Flera populära klubbar ligger på The Bund, men annars är klubbarna och barerna rätt utspridda över hela stan. Man åker ofta taxi mellan två ställen, och i ett område kanske det finns en klubb. Man blir rätt förvånad över att det finns en populär klubb där när man kommer till ett sådant område, för det känns inte som ett partyområde. Under tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar är det alltid något ställe som har ladies’ night. Vilka ställen som har ladies’ night kan man se på hemsidan SmartShanghai. Den mest berömda klubben i Shanghai är Bar Rouge, ett riktigt trevligt ställe på The Bund med terrass och utsikt mot finansdistriktet på Pudong. I höstas hade Bar Rouge ladies’ night på torsdagar, men efter renoveringen i våras verkar stället ha uppgraderat sig, och nu är det mycket svårare att komma in. På onsdagar är det ladies’ night i baren på 92:a våningen i Kapsylöppnaren, och då kommer man som tjej alltså helt gratis dit upp. Man kommer inte hela vägen upp i byggnaden, och man har inte världens bästa utsikt från baren, men det är ju ändå helt klart värt det att gå dit en onsdag. Två andra ställen som jag gillar är baren Perry’s på 1333 Huaihai Zhong Lu, nära Baoqing Lu, och klubben The Apartment på 3/F, 47 Yongfu Lu, nära Fuxing Xi Lu. Ett annat tips är den mysiga gatan Yongkang Lu, med en massa små barer.

Och slutligen, det nästan viktigaste tipset av alla, och som jag har nämt tidigare: hemsidan smartshanghai.com! Där kan du leta upp adresser till restauranger, barer, klubbar och butiker. Adresserna står på både engelska och kinesiska, så man kan visa upp den kinesiska adressen för taxichaufförer, så att de förstår vart de ska köra. De flesta taxichaufförer kan nämligen inte engelska. På SmartShanghai finns även mycket annat, till exempel lägenhetsannonser.

IMG_1529
I Yu Garden 

IMG_1689
På Shanghai Grandmother

IMG_1863
Det bästa shoppingcentret! Supermysigt! 

IMG_2309
Jing’an-templet 

Att hitta lägenhet i Shanghai

Man behöver absolut inte vara rädd för att åka till Shanghai utan att ha boende ordnat i förväg och i stället leta boende på plats. Gå in på smartshanghai.com, där hittar du massor av lägenhetsannonser. Nästan alla jag kände som hade fixat lägenhet på egen hand, hade hittat den på SmartShanghai. Bland ungdomar är det vanligt att man bor i delad lägenhet. Tyvärr verkar det som att man nästan alltid får betala en deposition innan man flyttar in i en delad lägenhet, och för att få tillbaka den, måste man hitta en ny hyresgäst när man flyttar ut. Min deposition var två månadshyror, men vissa behövde bara betala en månadshyra i deposition, så försök att hitta ett rum där du bara behöver betala en hyra i deposition, för då är det kanske inte en lika stor katastrof om du inte får tillbaka depositionen. Jag hade ju verkligen tur som inte behövde hitta en ny hyresgäst, eftersom min lägenhet skulle säljas.

IMG_2216

En del shopping

I måndags åkte min kompis och jag till Qipu Lu, en marknad med jättebilliga kläder, skor och väskor. Min kompis köpte något i nästan varje butik och hade till slut runt tjugo små påsar och frågade om jag inte gillade att shoppa. Jo, det gör jag verkligen, jag älskar shopping, men jag är riktigt kräsen, och sedan har jag inte alltid möjlighet att köpa hur mycket som helst. Det slutade i alla fall med att jag köpte två t-shirtar. Sedan åkte jag vidare till Yu Garden, där det finns en marknad med tre våningar med väskor och plånböcker. Jag köpte en handväska där. Sedan köpte jag en del souvenirer till vissa där hemma. I går gick jag till det underjordiska shoppingcentret och köpte en liten, jättesnygg ryggsäck till mig själv. Sedan köpte jag lite fler souvenirer. Så det blev en del shopping de sista dagarna.

IMG_2433
Har självklart tagit bort papperet runt remmarna 

Min sista helg i Shanghai

Tänkte berätta om min sista helg i Shanghai. Under lördagen var jag på en ölfestival tillsammans med tre andra personer. Det fanns massor av olika ölsorter, även några svenska. Hade tänkt smaka på svenskt öl, men gjorde aldrig det. Vi stannade i ett par timmar, tror jag, och sedan begav vi oss till en nepalesisk restaurang! Den var verkligen hur mysig som helst, kan rekommendera ett besök där om man är i Shanghai. Nepali Kitchen heter den, och den ligger på No. 4 Lane 819, Julu Lu. Efter middagen åkte en av oss hem, medan vi andra fortsatte till Yongkang Lu, där vi satte oss en stund på en bar.

Under söndagen lämnade en klasskamrat Shanghai. Jag följde med henne till flygplatsen. När jag sedan kom hem hade hon skrivit att hon missat planet och var på väg till den andra flygplatsen för att ta ett annat plan, hahaha. Jag åkte och tittade lite snabbt på expo-paviljonen. Gick inte in i museet, eftersom det var stängt. Men jag ville bara se själva paviljongen.

IMG_2425

Trafiken i Shanghai

Trafiken i Shanghai är helt vansinnig, tycker jag. 95 procent av alla bilister borde inte ha körkort. I Sverige är det ju alltid fotgängare som har företräde överallt, om det inte är vid ett övergångsställe med trafikljus, och i slutändan är det bilister som ska anpassa sig efter fotgängare. Här är det tvärtom. Trots att det är grön gubbe, bilarna har rött ljus och folk har börjat gå över vägen, fortsätter bilarna ändå att köra och bara räknar med att folk flyttar sig. De kör alltså mot rödljus. Helt oacceptabelt. Bilarna kan liksom vara en meter från människorna och bara fortsätta att köra, tills personen har passerat. Jag blir rasande bara jag tänker på det. Man får vara försiktig i Shanghai, så att man inte blir påkörd. Jag har hört att det är ännu värre i Beijing. Jag skulle vilja läxa upp och skälla ut varenda bilist! Hoppas att det bestäms att alla bilister som bryter mot reglerna får böter. Det skulle bli en hel del böter i så fall.

IMG_2428

Livet i Shanghai är över

Jag är hemma nu, och oj, vilken skillnad det är mellan nätet här och nätet i Kina!! Här är det blixtsnabbt. Man behöver inte vänta en halvtimme innan man kommer in på en hemsida. Och man behöver ingen VPN för att komma åt Facebook, Google och YouTube. Helt fantastiskt och lyxigt! I alla fall, jag är som sagt hemma, och det känns precis som vanligt att vara här, som om jag aldrig har varit borta. I Shanghai kändes mina föräldrars hus fruktansvärt avlägset, men nu känns det bara självklart att vara här.

I fredags tog jag tidigt på morgonen taxi till flygplatsen. Kabinväskan som jag skulle ha som handbagage hade gått sönder kvällen före, så jag kunde inte öppna den för att flytta över saker från den utan att göra sönder den, så den vägde lite för mycket. Fast det var okej. Sedan var planet till Helsingfors självklart försenat. Flygplan blir ofta försenade i Kina. Jag har hört att det beror på att det är så tät flygtrafik. Blir ett plan försenat, blir alla försenade. Flygresan var lite långtråkig, för det fanns ingen rolig film att titta på, och jag hade ingen bok att läsa, eftersom böckerna var i kabinväskan, som jag inte kunde öppna. Insåg på planet att livet i Shanghai var över. Nu när jag är hemma så känner jag mig inte särskilt uppfylld av livet i Shanghai. Jag får aldrig glömma hur jobbigt det kunde vara ibland, men när tillvaron är enkel är det nog lätt hänt att man ändå glömmer hur svårt något har varit, tyvärr… På grund av att planet var så försenat, var det i Helsingfors bara att gå direkt till nästa plan till Göteborg. Sedan fick vi ändå vänta på passagerare som inte kom till planet i tid. Kom i alla fall fram till Göteborg, och där blev jag hämtad av min familj.

Sedan jag kom hem har det varit fullt upp med att träffa släkt och vänner. Fyllde nämligen år i går. Mitt läsår i Shanghai har varit helt fantastiskt, för jag har fått genomgå så mycket, men Sverige slår ändå Kina med hästlängder. Jag kommer att lägga upp en Shanghai-guide och ett inlägg som sammanfattar hela mitt läsår, och sedan kommer ni att få följa med mig på nya äventyr!

IMG_2441

IMG_2455