Det är inte jul än

Något som provocerar mig något alldeles fruktansvärt är hur folk redan har börjat fira jul. Det är INTE jul än, det är advent! Men det verkar inte ha gått in i vissa människors skallar. Hur kan man skaffa en julgran redan nu?????!!!!! Fullkomligt oacceptabelt är vad det är!! ”Ja, men det är ju så mörkt, grått och trist vid den här tiden på året att vi behöver fira jul i två månader för att överleva.” Ständigt denna självömkan. Så farligt är det väl inte, det är klart att man överlever några höstmånader utan att fira jul! Folk har haft det betydligt värre än vad vi har det nu. Man kan väl spara sig tills det är jul, så att man inte tröttnar på julen på juldagen och slänger ut granen redan då? Lite ska man väl ändå kunna lida?? Men nu är ju lidandet redan slut, för under adventstiden går det väl knappast någon nöd på en? Om man inte fastar, så klart. Advent är en underbar tid då man inväntar julen. Man sätter upp adventsstjärnor och adventsljusstakar, tänder adventsljus och bakar vissa saker. Det vill säga, man firar advent i advent. Inte jul.

Resdrömmar

Nu när jag har varit hemma ett tag blir jag sugen på att åka i väg igen, haha. Det ger mig en kick att vara långt hemifrån och redan ha varit borta i över ett halvår och klara det. Sedan vore det skönt att få ”ta en paus” från allting här hemma. Hittade ett så fruktansvärt lockande program i Kanada, där man fick arbeta i Vancouver. Har länge velat åka till Kanada. Men det passar inte in i mina planer att bo utomlands igen mer än när jag om två år planerar att bo i Tyskland i ungefär sju månader. Man kan inte göra allt, haha. Det finns massor av kurser och till och med hela utbildningar som jag gärna hade läst om jag hade haft obegränsat med tid på mig att utbilda mig.

Jag älskar att resa och vill resa så mycket som möjligt. Vill egentligen åka till alla länder som finns. De platserna jag allra helst vill åka till nu är Sydamerika och Kanada. Ska verkligen åka till Kanada på semester i framtiden.

IMG_1374

När man hamnar fel

Ibland kan man ha oturen att stöta på märkliga människor som har en annan uppfattning av verkligheten än vad man själv, och de flesta andra, har. Har man riktigt otur, har dessa människor dessutom makt över en. Det var detta som jag råkade ut för i Tyskland. Jag hade hittat en annons på nätet om jobb på ett kafé och sedan sökt det och fått det. Jag såg fram emot detta i flera månader och åkte till Tyskland med inställningen att jag skulle få börja på ett roligt jobb. Om någon från ett annat land kommer för att arbeta hos en, tycker jag att det verkligen visar drivkraft och engagemang, och då ska man se till att personen känner sig så välkommen som möjligt och trivs på arbetsplatsen. Det kan man inte säga att mina arbetsgivare gjorde… Jag kom dit och gjorde mitt bästa hela tiden och försökte komma ihåg allt de sade. Jag vet själv att jag skötte det hela bra, men självklart blev det en del småmissar här och där, men för det mesta inga allvarliga, utan sådana som gick att rätta till, och som vem som helst hade kunnat göra, men som man kanske speciellt kunde göra i början, när man var ny. Det är ju helt naturligt att det blir lite fel ibland innan man har kommit in i allt och lärt sig hur allting fungerar. Att tyska inte är mitt modersmål försvårade det ju också en del. Även om jag förstod det mesta, förstod jag inte allt. På kaféet fanns ingen kassaapparat, utan vi var tvungna att skriva upp allt för hand på lappar och räkna ut alla notor i huvudet. Det var inte det lättaste att göra när man var stressad, och jag tycker inte att det är rimligt att stora summor ska räknas ut i huvudet och att man bara litar på att allt stämmer. De underlättade det som sagt inte på kaféet, eftersom de varken hade kassaapparat, pekskärmar eller ens miniräknare, men trots detta, och att allt var på tyska, gjorde jag som sagt ändå alltid mitt bästa, och jag vet att jag gjorde det bra. Fick jag någon gång höra det, för att uppmuntras och utvecklas? Nej, verkligen inte. I stället fick jag ta emot utskällningar om jättefåniga smådetaljer och irriterade till ilskna kommentarer om att något inte var rätt. Till exempel fick jag en utskällning för att jag hade lagt ned pengarna gästerna betalat med i plånboken innan de fått tillbaka växeln, för tydligen skall man låta deras pengar ligga kvar på bordet och, när man ger tillbaka växeln, räkna från den summan gästen vill betala, tills man kommer upp i den summan gästen har lagt fram. Alltså… WHAT?! Jag har aldrig hört något liknande tidigare och hade aldrig kunnat föreställa mig att man skulle göra på det viset. Och detta fick jag alltså en utskällning för, som om det vore något jätteallvarligt. Ett annat exempel är när jag skulle servera några gäster mat. Den kvinnliga kaféägaren hade sagt till mig att göra i ordning en korg med ett visst antal knivar, gafflar och skedar. När jag hade gjort det, kom den manlige kaféägaren ut med en skål risgrynsgröt – som de har på sin matsedel, ja, trots att det inte är jul, och som gåtfullt nog är riktigt populärt – som jag förstod att jag skulle gå ut med, och min första tanke var då självklart att risgrynsgröten hörde ihop med korgen jag hade gjort i ordning, så jag försökte fråga om det var så, men den manlige kaféägaren drog bara jätteargt undan korgen och fräste att de inte hörde ihop. Jag kom i nästa tanke på att de inte borde höra ihop med tanke på att det var knivar och gafflar i korgen och skulle precis gå in i köket och se på lappen vart gröten skulle, men det hann jag inte innan jag fick en lång utskällning och utläggning om att jag alltid måste titta på lapparna i köket och se vart de olika maträtterna skall. Jag visste redan det och skulle liksom precis göra det, och om någon ändå kommer ut med en maträtt är det väl inte så konstigt att man frågar direkt vart maten skall i stället för att gå in i köket och se det på lappen. Sedan har de blivit galna för att jag inte hade låst en dörr som skulle vara låst, fast jag inte visste att den skulle vara låst, och råkat trycka på fel timer när jag skulle göra i ordning te, och därmed stannade nedräkningen för hur länge en annan kanna tevatten hade dragit åt sig av tebladen, och snäst att jag måste bära in all smutsig disk från en bricka innan jag börjar bära ut diskad disk från köket, när jag tänkte att jag bara skulle passa på att ta med mig lite diskad disk när jag ändå gick ut ur köket. Bland annat. Varje dag snäste de som minst åt mig, om de inte också gav mig en utskällning. Det är helt oacceptabelt att behandla en anställd så. Man skäller liksom inte ut anställda, så länge de inte har gjort något jättedumt med flit, så klart. Har någon gjort något fel, kan man på ett vänligt sätt förklara hur man ska göra i stället. Som ni förstår, trivdes jag inte speciellt bra där, utan var hela tiden livrädd för att något skulle bli fel, eftersom jag då skulle få en utskällning. Kaféägarna verkade tro att hela deras system skulle spricka bara någon gjorde minsta lilla småfel. Vad jag än frågade eller sade till den manlige kaféägaren, svarade han irriterat. De var fruktansvärt orättvisa och såg bara de fel jag gjorde, inte när jag utförde allting bra, vilket jag för det mesta gjorde. Det var inte särskilt upplyftande att försöka lära sig och bli bättre när de bara anmärkte och klagade på mig.

När jag efter sista arbetsdagens slut skulle få min lön i kontanter kom nästa överraskning. De hade med sig en bunt notor som jag hade räknat ut och som inte stämde. Alla fel jag hade gjort drog de av på lönen. Det stod ingenstans att de hade rätt att göra det. Det var ju min handstil på lapparna, men de kunde egentligen inte bevisa att det var jag som hade skrivit dem och räknat ut notorna. Och inte nog med att de drog av de felräknade notorna. De tog all min dricks, eftersom det tydligen var tänkt att jag skulle vara den enda servitrisen på kaféet, men de varit tvungna att ta dit andra, eftersom ”det inte fungerade att bara ha mig där”, och det blev för dyrt om jag skulle få dricksen, eftersom de var tvungna att använda den till att betala de andra. De hade alltså tagit MINA pengar som gästerna givit MIG. Är det ens lagligt att ta anställdas dricks? Jag har ganska svårt att se hur det hade räckt med en servitris, det hade nästan varit omöjligt med bara en. Kan tilläga att bruttolönen verkligen inte var särskilt hög med tanke på att jag arbetade sex dagar i veckan med tio till femton minuters rast varje dag, och det jag fick ut efter att alla avdrag var gjorda, var rena skämtet. Dessutom överöste de mig med elakheter när vi satt ned det sista när jag skulle få min lön. De hade redan sagt vad de tyckte om mig, så sista dagen hade man ju kunnat tänka sig att de bara skulle ge mig lönen och låta mig gå. Jag förstår inte hur man kan ha på sitt samvete att ha varit så elak mot och tryckt ned andra personer. Jag tycker inte att det är så tråkigt att jag inte kommer att arbeta där mer, som ni säkert förstår. Om ni får syn på en annons om jobb på kaféet Café im Apfelgarten på den nordtyska ön Föhr, så sök inte det jobbet. Jag vill varna er för detta, eftersom de annonserar i andra länder, bland annat i Sverige. Och att allt skrivs och räknas ut på papperslappar och att det inte finns någon kassaapparat, är helt absurt. Det skulle inte förvåna mig om de har detta system för att lättare kunna skattefuska. Ska tipsa tyska skatteverket om kaféet. För övrigt hoppas jag att Barbara och Bernhard Gloy på Café im Apfelgarten i Oldsum på Föhr fattar att det straffar sig i längden att behandla personal på ett så oacceptabelt sätt och att de börjar fundera lite på vad de har eller att kommer att ha för rykte, eftersom jag inte tänker tiga om hur de behandlat mig och det även är folk i Oldsum som känner till hur det går till bakom kulisserna på kaféet.

IMG_0124
Bjuder på en gammal bild som avslutning 

Trafiken i Shanghai

Trafiken i Shanghai är helt vansinnig, tycker jag. 95 procent av alla bilister borde inte ha körkort. I Sverige är det ju alltid fotgängare som har företräde överallt, om det inte är vid ett övergångsställe med trafikljus, och i slutändan är det bilister som ska anpassa sig efter fotgängare. Här är det tvärtom. Trots att det är grön gubbe, bilarna har rött ljus och folk har börjat gå över vägen, fortsätter bilarna ändå att köra och bara räknar med att folk flyttar sig. De kör alltså mot rödljus. Helt oacceptabelt. Bilarna kan liksom vara en meter från människorna och bara fortsätta att köra, tills personen har passerat. Jag blir rasande bara jag tänker på det. Man får vara försiktig i Shanghai, så att man inte blir påkörd. Jag har hört att det är ännu värre i Beijing. Jag skulle vilja läxa upp och skälla ut varenda bilist! Hoppas att det bestäms att alla bilister som bryter mot reglerna får böter. Det skulle bli en hel del böter i så fall.

IMG_2428

Astrill motverkas i Kina

Vissa av er kanske inte har koll på det, men Facebook, Google, Youtube och Blogspot är blockerade i Kina, och för att komma åt dessa sidor måste man ladda ner en så kallad VPN. Det finns många att välja mellan, men jag upplever att det bara är de som man får betala för som är bra. Min VPN, Astrill, gick ut vid årsskiftet, eftersom jag hade betalat för tre månader, och nu när jag uppdaterade den, kunde jag inte använda den på mobilen, för jag kan inte logga in. De senaste dagarna har jag inte heller kunnat använda den på datorn. I helgen fick jag reda på att just nu inte går att komma åt de blockerade sidorna på iPhones och iPads, och det beror på att Kina nu har börjat göra allt för att motverka VPN:er, så det de gör för att man ändå ska kunna komma åt de blockerade sidorna funkar inte längre på iPhones och iPads. Jag har hört att det beror på att olyckan under nyårsaftonen spreds mycket på sociala medier, vilket inte gillades av Kina. Teamet bakom Astrill gör dock allt de kan för att komma runt problemet. Men det är verkligen jobbigt att inte kunna gå ut på de sidor som är blockerade. För mig är det extra viktigt att kunna vara ute på sociala medier nu när jag bor utomlands. Jag hoppas innerligt att Astrill snart går att använda igen.

IMG_1934
Drakfrukt 

Jul

Önskar alla en god jul! Hoppas att ert julfirande var roligare än mitt. Det blev inget särskilt märkvärdigt julfirande för min del i år. På förmiddagen på julaftonen var jag i skolan, och på kvällen åkte jag hem till en klasskamrat en stund och åt lite mat tillsammans med en annan klasskamrat. Det blev oerhört rörigt med julfirandet, på grund av att en person redan i slutet av september föreslog att hon, några andra och jag skulle fira jul ihop, men sedan inte tog tag i det och såg till att vi ordnade något. Sedan sade hon att hon skulle på ett annat julfirande. Irriterande när folk tar initiativ och sedan inte står för dem. Jag har även utbytt några julklappar med några klasskamrater. Fick bland annat boken Mockingjay! Jag hade tänkt att jag gärna ville läsa den innan den kom på bio, men att jag inte skulle hinna göra det, men sedan visade det sig att Mockingjay ändå inte kommer att visas i Kina förrän i januari. För ett par månader sedan besökte jag en internationell bokhandel för första gången, och jag tänkte att Mockingjay kanske fanns där och att jag kanske kunde köpa den någon gång framöver. I tisdags följde jag med min klasskamrat till bokhandeln, för hon skulle köpa en annan bok till en annan klasskamrat, och då fick jag syn på Mockingjay. Men nu behöver jag alltså inte köpa boken, för nu har jag den redan! Jag får se om jag hinner läsa ut den innan den visas på bio.

Det känns inte alls som jul här, och jag har inte alls varit inställd på att vara ledig. Jag tycker i stället att det känns som att ni i Sverige blev lediga oerhört fort, bara efter några månader, haha. De flesta kineser firar inte jul. Det har funnits en del juldekorationer och en del julutsmyckning i butiker och ute på stan ett tag, men om julafton och juldagen inte är under en helg, är de flesta nog inte lediga de dagarna. Jag är avundsjuk på er som fick fira jul och advent på riktigt, med adventsljus, adventsstjärnor, adventsfika, lussekatter, julmat, Kalle Anka och framför allt med er familj. Men jag ser i stället fram emot julen nästa år, och kommer verkligen att uppskatta att jag har en familj att fira med och att jag får ta del av julfirandet.

IMG_1825

December

Det har nu hunnit bli december. För mig innebär det inte i år att ledighet är nära, men det innebär att jag har klarat av ännu en månad i Kina och är en månad närmare hemresan. Jag är inte alls inställd på att snart vara ledig, för mig känns det i stället konstigt att folk där hemma redan kommer att vara lediga inom en snar framtid. För mig gör det inte så mycket att missa julen ett år – för vad är ett års julfirande mot ett läsårs spännande upplevelser i ett främmande land – men nu när jag ser folk skriva om pepparkaksbak och adventspyntande saknar jag advent och julen. Men nästa år kommer jag att vara i Sverige, så jag överlever.

Det har blivit riktigt kallt i Shanghai nu. I går köpte jag ett par vantar, och i dag en halsduk. Det kommer säkert att bli ännu kallare snart, för vintrarna i Shanghai ska vara bitande kalla, men förhoppningsvis kommer våren tidigare än i Sverige.

IMG_1727
Har druckit te i går och i dag 

Fortsättning följer

Det blev en fortsättning på mitt problem med Office-paket. Elgiganten är ett enda stort skämt! Jag fattade ju inte hur jag skulle öppna programmen på det nya – och tredje – Office-paketet efter att ha installerat det, och i dag visade det sig att jag hade fått ett Office-paket som bara fungerade på PC-datorer!! Mina föräldrar var på Elgiganten i dag igen och fick efter mycket tjafsande ett fjärde Office-paket, denna gång för Mac-datorer. Först ville personalen inte byta ut Office-paketet för PC-datorer, eftersom det redan var installerat, trots att det var DERAS fel att det installerades, eftersom de sålde det. Då är det de som ska lösa problemet! Det är inte mitt fel att de inte vet vad de pratar om och säljer produkter som jag inte kan använda. Jag undrar hur de egentligen tänkte att jag skulle göra. Jag behövde ju ett Office-paket, och jag kunde ju inte använda ett som inte var gjort för min dator? Nu håller jag på att installera det fjärde Office-paketet, men man ska ju inte ropa hej innan man har kommit över bäcken. Det är ju idioter jag har att göra med, så jag kan inte vara säker.

Nej, jag ska ALDRIG mer köpa datorer på Elgiganten! Vilken värdelös affär! Först säljer ett inkompetent nöt till säljare ett Office-paket till mig utan att kolla upp om jag kan använda det, och när jag kommer tillbaka säger alla att de inte kan något om Office-paket. Ingen verkar kunna någonting på Elgiganten. Det kanske vore en bra idé att ge säljare som ska sälja datorer en internutbildning om just datorer? I stället för att förlora 2 000 kronor för att personalen inte fattar vilket Office-paket en kund behöver? ”Om du är beredd att krångla lite extra” borde vara Elgigantens nya slogan.

IMG_1229

Inkompetenta säljare

Jag blir så otroligt trött på att jag så ofta tvingas ha att göra med okunniga säljare när jag köper något elektroniskt. Som ni kanske vet, köpte jag en Mac-dator på Elgiganten i början av juni. Jag var tydlig med att jag inte kan något om datorer, och ville naturligtvis inte behöva åka tillbaka dit för att något inte fungerade eller för att jag inte förstått allt. I dag var jag där för fjärde gången. Av den anledningen att säljaren, som sålde datorn, inte hade någon aning om vad han pratade om. Jag berättade att jag skulle börja läsa utomlands till hösten, och han tyckte att jag skulle köpa Office-paketet ”University”, eftersom det är billigare än ett vanligt. För att installera det behövde jag ett studentkort, som intygade att jag var student. Jag frågade om det gick bra med mitt Mecenat-kort, och det var precis det jag skulle använda, sa han. Jag åkte hem och testade att installera Office-paketet, men vad tror ni stod på datorskärmen då? Att säkerhetsnyckeln, som fanns med i Office-paketet, inte var aktiverad. Detta kunde endast göras i butiken, så jag var tvungen att åka tillbaka dit. Väl där hävdade samme säljare som hade sålt datorn, att säkerhetsnyckeln skulle stå på ett kvitto som vi hade fått. Vi skulle inte behöva åka tillbaka till affären. Men det var bara bullshit. Vi hade inte ens fått det kvittot han menade, och det stod tydligt att säkerhetsnyckeln fanns i Office-paketet. När vi åkte till Elgiganten för tredje gången fick vi hjälp av ett par andra säljare, och de sade att säkerhetsnyckeln absolut inte kunde finnas på ett kvitto, för då kunde ju vem som helst använda den. De bytte Office-paket, och jag försökte installera det på plats. Men när jag skulle skriva in kortnumret på Mecenat-kortet, stod det att det kortet inte var giltigt. Säljarna sade att jag var tvungen att ha ett Mecenat-kort för högre studier, det räckte inte med ett Mecenat-kort för gymnasiet. Alltså var jag tvungen att vänta i två månader tills jag fick mitt nya Mecenat-kort innan jag kunde installera mitt Office-paket. Inte okej, tycker inte jag, men jag gick med på det, för jag skulle väl ändå inte ha använt Office-paketet så mycket under sommaren. I dag fick jag mitt nya Mecenat-kort på mobilen, och testade att installera Office-paketet med hjälp av det nya kortets kortnummer. Och då fungerade det inte heller! Det var en annan typ av kort man var tvungen att ha, inte Mecenat. Helt sanslöst att jag har fått betala för ett Office-paket som jag får vänta två månader på att använda, och att jag sedan inte kan använda det, för att jag inte har rätt studentkort! Man kunde även installera det genom att logga in på något konto man hade på skolan eller skicka ett mail från skolan, eller hur det nu var, men det kunde ju inte jag göra, eftersom skolan ligger i Kina. Och det berättade jag redan från början. I dag fick vi gå några rundor på Elgiganten, för ingen tyckte att de kunde hjälpa oss, utan hänvisade alltid till någon annan. Den inkompetente säljaren som sålde datorn var riktigt oförskämd mot oss, men jag stod på mig, vilket jag är stolt över. Till slut fick vi gå till kassan, och då var expediten där hygglig nog att byta ut mitt Office-paket mot ett vanligt, som är dyrare, utan att jag behövde betala för det. Men nu är ju frågan hur jag ska begripa mig på det. Jag har nog installerat det, men jag vet inte hur jag kommer åt programmen. Och jag har inget förtroende för elektronikkedjor och telefonsupporter längre. Personerna där vet inte vad de pratar om och kan inte hjälpa mig. Vi kanske kan gå med datorn till en mindre affär inne i centrum och få hjälp. Men vad ni än gör, HANDLA ALDRIG DATORER PÅ ELGIGANTEN!!! Man kan möjligen köpa matberedare och glassmaskiner där, men datorer, det är något som är alldeles för avancerat för deras odugliga försäljare.

IMG_1223

Fri från oron

På vissa sätt har vårterminen varit en pärs. Jag har varit fruktansvärt orolig av olika anledningar, men det är så lätt att glömma bort nu när det jag var orolig för, har löst sig. Det brukar nog vara så. Jag har flera gånger väntat – vad jag har tyckt har varit – oändligt länge på att något specifikt ska inträffa mig, och jag har nästan givit upp och trott att det inte var meningen att det skulle hända mig. Men så har det hänt ändå, och då har jag glömt bort att jag har väntat på det olidligt länge och att jag har trott att det aldrig skulle hända mig. Jag hoppas i alla fall att jag aldrig mer behöver vara så orolig som jag var under vårterminen.

Här kommer några bilder av cheesecaken som jag gjorde på min dopdag för några veckor sedan! Gjorde en frozen cheesecake vars recept man dels kan hitta här, dels i Leila Lindholms bok One more slice. Jag skulle dock rekommendera att halvera mängden cheesecakesmet, för annars kommer den inte att få plats i formen, om man inte har en rätt stor form. Och då blir det för lite kexsmulor. Även om man har en vanlig springform eller en sockerkaksform, tycker jag att man ska lägga till ytterligare 50 gram smulor. Tyckte att frozen cheesecake var somrigt och hade tänkt dekorera med jordgubbar, men de var försvunna, av någon mystisk anledning. Fick dekorera med ananas i stället.

IMG_0969

IMG_0974

IMG_0978

IMG_0979